Pressmeddelanden - Posten.se

Julen närmar sig och det är den tid på året då Posten har som allra mest att göra.

- Vi svenskar skickar många julhälsningar. 1998 skickades 60 miljoner julhälsningar inom Sverige.

- Den 18 november ger Posten ut årets julfrimärken. Gotiska glasmålningar från medeltida kyrkor och madonnabilder är motiv på frimärkena.

- Posten ger i år även ut millenniefrimärken och har tagit fram två specialstämplar för dem som vill skriva in sig i historien.

- För att hinna sortera och dela ut alla julkort innan julafton extraanställer Posten varje år ca 8 500 personer, av vilka de flesta är skolungdomar.

- Tomten har bråda dagar i juletid. Han får varje år ta emot ca 60 000 brev och email med önskelistor från barn i hela världen. Alla barn får ett svar från Tomten.

- Bland de svenska julsederna är julkortet äldre än granen. Utan julkorten hade vi nog varken haft gran eller tomte.

Mer om detta samt om julkortets historia kan du läsa här. Jag hoppas att denna information kan vara till glädje för dig som planerar att skriva om eller på annat sätt uppmärksamma det svenska julfirandet.

Med vänlig hälsning
Linda Andersson
Postens presschef

60 miljoner julhälsningar
Vi svenskar är flitiga julkortsskribenter. Enligt mätningar som Posten låtit göra skickar drygt 80 procent av de svenska hushållen julhälsningar. 1998 skickades 60 miljoner julhälsningar inom Sverige, 1997 skickades 59 miljoner julhälsningar och 1996 skickades 63 miljoner julhälsningar.

Årets julfrimärken
Årets julfrimärken är märkta Julpost 1999. De gäller som porto för brev och kort upp till 20 gram inom Sverige, från den 18 november 1999 t o m den 9 januari 2000. De gäller även som fullt julporto under kommande jular. Julfrimärkena kostar 4,50 kronor styck och finns att köpa både lösa och i häfte. Brev och kort med julfrimärke delas ut inom 3-4 dagar efter inlämningsdagen. För att nå fram före julafton måste julhälsningarna inom landet postas senast den 19 december.

Även utrikes julfrimärken ges ut den 18 november. De säljs i häften om 10 st frimärken samt 10 st Prioritaire-märken. Frimärkena har valören 6 kronor och gäller för julhälsningar (1:a klassbrev, max 20 g) till hela världen t o m 9 januari 2000. Efter den 9 januari 2000 är frimärkena värda 6 kronor styck och kan användas för post till Norden och Baltikum. För att nå fram till jul måste julpost till Norden och Baltikum postas senast den 15 december, till övriga Europa och USA senast den 14 december och till övriga världen senast den 8 december.

Julfrimärkena finns att köpa på postkontoren och Postens övriga serviceställen. Frimärkena säljs även hos de flesta av Postens frimärksåterförsäljare, dvs kiosker, tobaks- och tidningsaffärer, bensinstationer, pressbyråer, livsmedelsbutiker mfl. Man kan även köpa julfrimärken via Postens hemsida, www.posten.se.

Glasmålningar och madonnabilder - motiv på årets julfrimärken
Gotiska glasmålningar från medeltida kyrkor och madonnabilder är motiv på 1999 års julfrimärken. Glasmålningarna är avsedda för julpost inom Sverige och madonnorna finns på frimärkena för utlandet. Enligt tradition brukar julfrimärksmotiven varvas; vartannat år profant, vartannat sakralt. I år har turen kommit till det sakrala - en inspiration till inre frid i julstöket.

Enligt kyrkan är det 2000 år sedan Kristi födelse, och Posten har valt att uppmärksamma detta med avbildningar av glasmålningar. Medeltidens filosofi menade att ljuset skulle lyfta människans tanke till det immateriella, gudomliga, och de höga fönstren i gotikkyrkorna speglar just dessa idéer. Glasen fick bibliska motiv för att påminna dåtidens kyrkobesökare om olika heliga berättelser. Frimärksmotivens målningar, som återger Jesu födelse och Konungarnas tillbedjan, härstammar från Klinte respektive Hablingbo kyrka på Gotland och finns bevarade i Historiska Museets samlingar.

Tanken med madonnabilderna är att hylla barnet och modern. Jesusbarnet är en central gestalt i jultider, men intresset kring Jungfru Maria har också varit stort genom tiderna. Redan i början av detta årtusende var Marias ställning mycket stark med eget altare och ceremoniella, högtidliga motiv. De madonnor Posten valt till frimärksmotiv är två skulpturer i trä, som på 1400-talet var målade och förgyllda. De kommer från Bälinge kyrka i Uppland och Skänninge kyrka i Ostergötland. Tidens tand har gjort att skulpturerna tappat färgen. Därför samarbetade Posten med konservatorer och historiker, för att via spår av färgpigment återge madonnorna som de såg ut i sin glans dagar.

Förlagorna till julfrimärkena är skapade av Waltraud Fais-Månsson efter foton av Gabriel Hildebrand/SHM (Medeltida glasmålningar) och Lennart Karlsson (Madonnor). Glasmålningarna är tryckta i 4-färgsoffset, madonnorna i kombinationstryck 1 färg stål + 4-färgsoffset. Martin Mörck och Piotr Naszarkowski har graverat madonnorna.

Millenniefrimärken
Posten ger i år ut speciella millenniefrimärken med två olika motiv. De ges ut i ett häfte med 8 jubileumsfrimärken och säljs mellan den 27 december 1999 och den 31 januari 2000. Valören är 5 kr och häftet kostar 40 kr.

Frimärkena "Ett millennium gryr" illustreras av två motiv från Heligholmen, en liten ö strax öster om Gotlands sydspets. Bilderna visar solens första strålar som träffar Heligholmen klockan 8.27 på morgonen den 1 januari år 2000. På vintern går solen upp i sydost och därför är det just på Heligholmen som man först kan se soluppgången.

Roger Stoltz har tecknat motiven och Lars Sjööblom har graverat frimärkena, som trycks i två färger ståltryck + fyrfärgsoffset.

Skapa historia med millenniestämpel
För kunder som vill skriva in sig i historien och få sina brev och kort stämplade vid nyårsskiftet har Posten tagit fram två speciella millenniestämplar. Den ena är en Sista-dags-stämpel (1999-12-31) och den andra är en Nyårsdags-stämpel (2000-01-01).

Man behöver inte posta sina brev på nyårsafton för att få dem stämplade med någon av de två millenniestämplarna. Redan den 27 december kan man lägga på sina brev och kort med frimärke på specialmärkta brevlådor som finns på alla postkontor. Postkontorspersonalen tömmer brevlådorna och skickar iväg breven till närmaste brevterminal. Där handstämplas alla breven innan de delas ut av brevbäraren under veckan efter nyår.

Julkortssortering
Normalt sett distribuerar Posten under en dag drygt 20 miljoner brevförsändelser och 200 000 paket till 4,2 miljoner hushåll och 500 000 företag. Inför julhelgen ökar brevvolymerna markant. För att hinna dela ut alla brev och kort före jul anställer Posten varje år omkring 8500 personer, främst skolungdomar, för att sortera och dela ut julhälsningarna.

Posten sorterar julkorten i sorteringsmaskiner under de tider på dygnet då maskinerna inte används för annan post. Fortfarande sorteras dock ca 80 procent av julhälsningar manuellt.

Posten stämplar frimärkena på alla julhälsningar. Anledningen till det är att Postens kunder vill kunna se på ett vykort var och när det är postat samt hur lång tid det har tagit för Posten att sortera och leverera brevet. Kunderna ser stämpeln som en viktig kvalitetsupplysning.

Brev till Tomten
Hos Tomten är det mycket att göra innan jul. Breven väller in från världens alla hörn med teckningar, önskelistor, personliga saker och hälsningar till Tomten och hans familj. När julruschen är över har runt 60 000 brev sprättats av Tomten och hans medarbetare. 15 000 av dessa kommer från utlandet, framför allt från Japan, Italien och England. I år skickar Tomten ett litet paket med julkort till alla barn som skrivit till honom. Förutom att barnen får chans att färglägga Tomten och hans nissar i egna färger, får de ett par extra kort att skicka till några speciella vänner.

Barn började skriva till Tomten i Sverige för omkring hundra år sedan. Förr gick breven till tidningen Jultomten, men sedan den lades ned på 40-talet har breven skickats till Tomten på Posten. Först var det posthuset på Skansen som skötte det praktiska. Men sedan 1983 kommer Tomtens brev till Tomteboda. På 40-talet började även barn i andra länder upptäcka att Tomten bor i Norden och sedan dess kommer en stor mängd brev från utländska barn.

Alla barn som skriver brev till Tomten får ett svar. Det gäller även dem som skickar sina önskelistor till Tomten via Internet, tomten@posten.se, förutsatt att de lämnar sin postadress.

Julkort - en tradition sedan 1800-talet
Julkortet är nästan lika gammalt som frimärket. Det första julkortet är från år 1843 och det var samtidigt utformat som nyårshälsning. Det kortet delades aldrig ut, det visades bara upp som ett förslag. Mottagaren var sir Henry Cole, skaparen av Victoria and Albert Museum i London. Först tre år senare trycktes det och såldes i en upplaga av 1000 exemplar.

Bland de svenska julsederna är julkortet äldre än granen. Utan julkorten hade vi förmodligen varken haft gran eller tomte - julkortens bilder lärde svenska folket det som karaktäriserar dagens julstämning. De första julkorten i Sverige skickades troligen i början av 1880-talet. Till en början var julkorten exklusiva och ofta handkolorerade, vilket medförde att upplagorna var små. Julkorten överlämnades personligen. Intresset för att skicka julkort var till en början tämligen svagt här i landet, eftersom det ansågs vara något som endast anstod överklassen.

De äldsta julkorten hade ofta motiv utan direkt julanknytning, som t ex blommor, fåglar och skidåkare. Religiösa motiv fanns tidigt med och har även behållit sin popularitet. Det mest förekommande motivet var- och är fortfarande - ändå jultomten.

En av Sveriges mest kända professionella julkortstecknare är den legendariska Jenny Nyström. Hon har kallats "den julklappsutdelande tomtens konstnärlige skapare". Enligt folktron var tomten en gubbe, vars uppgift var att vaka över gården med stall och uthus. Han blev nu, tack vare Jenny Nyströms bilder, den som kom med julklappar istället för julbocken. Jenny Nyström anses också ha haft en direkt inverkan på julfirandet genom att hon populariserade seden att använda julgran i Sverige.

Världens minsta julkort sändes till prinsen av Wales 1929. Kortet var ett risgryn och förutom adressen hade avsändaren även lyckats få dit en hälsning och en handtecknad bild. Världens största julkort sändes 1968. Det var 9.600 meter långt och vägde 2 ton. Hälsningen kom från hemvändande amerikanska soldater och var ägnad till kamraterna i Vietnam. Den levererades i form av en pappersrulle med specialchartrat plan.

Källa: Postmuseum

Vid frågor kontakta:
Linda Andersson, presschef Posten,
tel 08-7811739, 070-9810195,
linda.s.andersson@posten.se
Ingegerd Mattson, chef Posten Frimärken,
tel. 08-7815401

Tillbaka Print