PRESSMEDDELANDE Februari 28, 2001
Fyra frimärksutgåvor i mars: Vårens teman är vatten, fåglar, påskägg och Nobel
Framtidens livsnerv på frimärke
Länderna i de europeiska postföretagens samarbetsorgan PostEurop ger varje år ut frimärken kring ett gemensamt tema. I år uppmärksammas vattnet, en viktig naturresurs för framtiden. På fyra nya frimärken som ges ut den 22 mars visar Posten svenska vattenleder.
Motiven på två av de fyra frimärkena är Trollhätte kanal. På märkena syns tre slussar i Trollhättan, en fraktbåt samt den slussande kanalbåten Juno. Tanken på en farbar segelled mellan Vänern och Västerhavet är gammal, redan Gustav Vasa hade planer på en sådan. Den första slussen i Sverige blev den vid Lilla Edet 1607, men det skulle dock dröja ända till år 1800 innan kanalen förbi Trollhättefallen var färdig. Den nuvarande slussleden är från 1916 och kan efter utbyggnaden 1975 ta fartyg med ett djupgående på upp till 5,4 meter. Trollhätte kanal är idag en av två svenska kanaler som ännu används för omfattande frakttrafik. Varje år lockar den också cirka 400 000 turister.
De två andra frimärkena visar en karta över vattendrag i södra respektive norra Sverige. Märkena ska bland annat påminna om att Sverige under första halvåret 2001 är ordförandeland för EU:s ministerråd, där en av de svenska profilfrågorna är en bättre miljö. På senare år har EU antagit nya regler för att minska föroreningarna av naturen. Ett exempel är ramdirektivet för vatten som syftar till att säkra vattenkvaliteten även för framtida generationer i Europa. Vattenvägen är också det mest miljövänliga sättet att transportera varor.
Häftet EUROPA 2001 - vattnet en naturrikedom pryds av det svenska EU-ordförandeskapets blågula logotyp, vilken symboliserar öppenhet, solidaritet och gemenskap.
Frimärkena i häftet "EUROPA 2001 - vattnet en naturrikedom" är designade av Anders Kornestedt och trycks i 4-färgsoffset. De säljs i häfte om fyra frimärken med fyra olika motiv och är avsedda för brev inom Europa (porto 7:-).
Fyra fåglar i fyra årstider
Fåglarnas skönhet och avundsvärda flygförmåga har i alla tider fascinerat och lockat människan. Fåglar är ett ständigt önskat tema på frimärken och därför ger Posten ut fyra frimärken med fåglar som motiv, alla vanliga i svensk natur och avbildade under våra fyra årstider. Bilderna är målade av konstnären Dan Zetterström och utgivningsdag är den 22 mars.
Dan Zetterström (f 1954) är naturkonstnär med fåglar som specialitet. Han har under många år varit ornitolog, och har under otaliga resor studerat norra halvklotets fåglar. Hans illustrationer återfinns i fågelböcker från många länder. I det 400 sidor tjocka praktverket Fåglarna från 1999 står Zetterström för cirka hälften av illustrationerna. Om att porträttera de bevingade vännerna säger han så här:
- Jag försöker alltid fånga det personliga hos varje fågel. Det är det unika hos individen som gör bilderna intressanta.
På de nya fågelfrimärkena ses:
Skata (Pica pica): En häckande stannfågel i Sverige och övriga Europa. Skatan häckar allmänt intill gårdar och smärre samhällen, men också i naturområden i städer. Skatan har ett falskt rykte om sig att vara silvertjuv. Här avbildas den i vintrig miljö.
Stjärtmes (Aegithalos caudatus): En i Sverige och resten av Europa häckande stannfågel. Stjärtmesen är en mycket liten fågel med lång och iögonfallande stjärt. Den trivs bäst i löv- och blandskog med rik undervegetation och uppträder vanligtvis i flock. På frimärket syns den i sommargrönska.
Gråtrut (Larus argentatus): Häckar allmänt längs kuster, på öar och vid insjöar. Den ses ofta även i inlandet där den söker föda på till exempel åkrar och soptippar. I södra Sverige är den i stannfågel och i norra en flyttfågel. Här ses den vid höstmörka vatten.
Tofsvipa (Vanellus vanellus): En i Sverige häckande flyttfågel. Tofsvipan tycker om att häcka i öppet landskap, såväl i inlandet som i kusttrakterna. Fågeln kännetecknas av den långa, tunna och böjliga nacktofsen, och också av att den är mycket talför och ljudlig. Sommartid kan tofsvipan höras både dag och natt.
Lars Sjööblom har graverat de fyra frimärkena efter Dan Zetterströms förlagor. De trycks i tre färger ståltryck och ges ut i rulle för inrikes brev, föreningsbrev, Nordenbrev (6:-) och Europabrev (7:-).
Glad påsk med självhäftande kyckling och ägg
I år kan svenska folkets påskhälsningar prydas med de traditionella symbolerna för denna högtid, kyckling och ägg. Frimärkena är självhäftande och ges ut den 22 mars.
Ägg och kyckling är två av de mest klassiska påsksymbolerna. Själva seden att äta mycket ägg den här tiden på året är vanlig i hela Europa och härstammar förmodligen från hednisk tid. När våren randades firade man vinterns död och naturens pånyttfödelse genom att offra och frossa i mat. Eftersom hönorna på vårkanten började värpa igen efter några månaders vinteruppehåll blev äggen en viktig symbol för livets återkomst. I det gamla svenska bondesamhället ansågs det nyttigt att äta ett riktigt skrovmål ägg till påsk.
En vanlig svensk påskafton äts inte mindre än sex miljoner ägg - i timmen. Ägg är nyttiga och innehåller bland annat höga halter av selen, zink, A-, D- och E-vitamin. Personer med höga blodfettsvärden bör dock inte äta för många ägg eftersom de också är mycket kolesterolrika.
Världens första självhäftande frimärken gavs ut i Sierra Leone 1964. Det var dock först i samband med att en amerikansk självhäftande utgåva blev mycket populär 1989 som märkena började sprida sig över världen. I Finland kom det första häftet 1991. Först i Sverige blev häftet "Tecken i skyn" som gavs ut den 17 augusti förra året. I år följs det av ytterligare tre.
Frimärkshäftet "Glad påsk" innehåller sex frimärken med tre olika motiv. Frimärkena är designade av Gustav Malmfors och är avsedda för inrikes brev.
Nobelt jubileum på frimärke
Den 10 december 1901 hölls den första utdelningen av det som har kommit att bli ett av världens mest prestigefyllda priser, Nobelpriset. I år firar Posten och U.S. Postal Service tillsammans att de fem priserna i fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fred nu har delats ut i hundra år.
För att fira hundraårsjubileet kommer den 22 mars fyra frimärken som har Nobelmedaljerna som motiv. Ett av märkena visar den norska fredsprismedaljens åtsida (framsida) tillsammans med de svenska medaljernas åtsida. På frimärket finns också ett porträtt av Nobel. Detta frimärke ges även ut i USA. Sverige ger också ut tre frimärken, där motiven är frånsidan (baksidan) av medaljerna i fysiologi eller medicin, fysik och kemi samt litteratur. De svenska medaljerna är designade av mästergravören Erik Lindberg (1873-1966) och den norska av den norske konstnären Gustav Vigeland (1869-1943).
Karolinska institutet delar ut priset i fysiologi eller medicin, och på dess medalj ses Medicinens genius med en öppen bok i knät. I sin högra handen håller hon en skål som fylls av vatten som flyter från en klippa. Vattnet ska stilla törsten hos den sjuka flicka som lutar sig mot hennes vänstra sida.
Kungliga Vetenskapsakademien delar ut prisen i fysik och kemi. På baksidan av dess medalj ses Naturen i form av en gudinna som liknar Isis. Hon kommer ner ur molnen bärande ett ymnighetshorn och den slöja som döljer hennes bistra ansikte hålls uppe av Vetenskapens genius.
Svenska Akademiens medalj visar en ung man som sitter under ett lagerträd och hänförd lyssnar till Musans sång. Samtidigt som han lyssnar skriver han också ner sången i en bokrulle.
Texten på alla tre medaljer är densamma: "Inventas vitam juvat excoluisse per artes" ("Lyckligt när människans liv och uppfinnarens bragder förädla".) Det är ett citat från den romerske poeten Vergilius (70-19 f Kr) epos Aeneiden. Nobelmedaljerna är gjorda i 18 karats guld. De är 65 millimeter i diameter och väger 175 (de svenska) respektive 196 gram(den norska).
Under Nobelprisets hundraåriga historia har ungefär en tredjedel av de totalt cirka 700 Nobelpristagarna varit amerikaner. Posten har varje år sedan 1961 uppmärksammat Nobelpriset på frimärke. Med anledning av prisets hundraårsjubileum kommer i år två utgåvor. Den andra, som uppmärksammar fredspriset, är en samutgåva med Norge och ges ut i augusti.
Olöf Baldursdottir har gjort den grafiska formen av frimärkena i häftet "Nobel 100 år". För gravyren svarar Czeslaw Slania. Frimärkena trycks i en färg ståltryck och en offsetfärg (guld). Ett häfte innehåller fyra frimärken med valören 8:-.
Vid frågor kontakta:
Torbjörn Westerlund, informatör Posten Frimärken, tel: 08-781 54 69, 070-980 47 24
e-post: torbjorn.westerlund@pf.posten.se
Tillbaka
Print
Stäng fönstret