PRESSMEDDELANDE April 17, 2001
Färgsprakande pioner på årets sommarfrimärken
Nu närmar sig sommaren, en av de riktigt stora kortskickartiderna. Sommarfrimärkena har alltid varit flitigt använda och har länge haft motiv med anknytning till årstiden. Så också i år, på årets märken ser vi pioner, blommorna som ger bud om sommarens ankomst. Utgivningsdag är 17 maj.
Pioner kom till Sverige med munkar under medeltiden, men det var först på 1700-talet de blev kända bland den bredare allmänheten. Deras ursprungliga utbredningsområde sträcker sig från Iberiska halvön, över de norra medelhavsländerna, Mindre Asien och södra Ryssland ända bort till Kina. Cirka 30 vilda huvudarter är kända och de flesta av dem återfinns i Grekland och Kina. Pionerna slår ut i blom mellan slutet av maj och slutet av juli.
De fem sommarfrimärkena är designade av Waltraud Fais-Månsson, som är konstnär och illustratör. Vanligtvis jobbar hon med bok- och tidningsillustrationer. Hennes första frimärksutgåva var Änglar från 1997. Sedan dess har det blivit ytterligare två, Europa 98 och Julpost 1999.
På de nya frimärkena ser vi:
Enkel dillpion (Paeonia tenuifolia): Dillpionen är en av de tidigaste pionsorterna, redan i slutet av maj slår den ut. Den kännetecknas av dilliknande, sirliga blad och röda blommor och dess ursprungliga utbredningsområde ligger mellan Balkan och Kaukasus. Den är känd som trädgårdsväxt sedan 1700-talet.
Luktpion (Paeonia lactiflora 'Monsieur Jules Elie'): Luktpionerna kommer ursprungligen från Kina och kännetecknas av den starka doften. Till Europa kom de första kända exemplaren på 1700-talet, och sedan dess har flera tusen olika sorter i ett stort antal färger odlats fram. Här ser vi en av de ursprungliga, rosa luktpionerna.
Svavelpion (Paeonia mlokosewítschii): En vild art med gula blommor, en färg som är mycket ovanlig bland pioner. Den upptäcktes så sent som år 1900 i västra Kaukasus, och anses av många vara den vackraste av alla pionarter.
Dubbel bondpion (Paeonia officinalis 'Rubra Plena'): Detta är inte en vild art utan en gammal kulturform som länge har funnits i Syd- och Mellaneuropa. När klosterväsendet bredde ut sig fick den stor spridning, eftersom munkarna odlade den både som krydda och som läkemedel. Blommorna kan vara både röda, rosa och vita. Här avbildas en röd bondpion.
Buskpion (Paeonia suffruticosa spontanea): Buskpionerna kommer från Kina där de alltid har varit mycket älskade. Till Europa kom de första exemplaren år 1787 och de spreds sedan snabbt till olika länder. Buskpionerna består av buskar som ofta kan bli över två meter höga. Blommorna är mycket stora och doften är bedövande. På frimärket ser vi en rosa buskpionblomma.
Pioner har länge använts som läkeörter, bland annat för att behandla epilepsi. Blommornas namn kommer från Paion, som i den grekiska mytologin var lärjunge till läkekonstens gud Asklepios. En pion kan bli mycket gammal och kan faktiskt överleva flera generationer människor. Posten har varje år sedan 1979 givit ut frimärken speciellt avsedda för sommarens kort- och brevskickande.
Häftet "Pioner" innehåller tio frimärken med fem olika motiv. Frimärkena är designade av Waltraud Fais-Månsson efter foton av Hermann Krupke och Sven-Gösta Johansson. De är tryckta i fyrfärgsoffset och är avsedda för inrikes brev.
Vid frågor kontakta:
Torbjörn Westerlund, tel: 08-781 54 69, mobil: 070-980 47 24,
e-post: torbjorn.westerlund@pf.posten.se
Posten är ett aktiebolag ägt av staten och ett av Sveriges största företag. Under 1999 hade Posten i medeltal 41 825 anställda som tillsammans omsatte drygt 24 miljarder kronor. Postens affärsidé är att man ska kunna nå den man vill med meddelanden och varor - fysiskt och elektroniskt - snabbt, säkert och kostnadseffektivt. Vi ger service till 4,1 miljoner hushåll och 500 000 företag, och varje arbetsdag säljer vi tjänster för 90 miljoner kronor och tar hand om 22 miljoner försändelser.
Tillbaka
Print
Stäng fönstret