Pressmeddelanden - Posten.se

Posten fortsätter frimärksserien om världsarven. Den femte utgåvan ges ut den 26 mars och visar motiv från Världsarvet Falun i en modern tolkning. Här fanns Sveriges äldsta och viktigaste bergverk. Det historiska industrilandskapet kring Stora Kopparberget och Falun är sedan år 2001 inskrivet på UNESCO:s världsarvslista.

- Det är väldigt vackra frimärken som tillsammans blir en upptäcktsresa i Världsarvet Falun. Utgåvan är också positiv för hela Dalarna, säger Ingrid Dahlberg, landshövding i Dalarnas län.

Hon tycker det är extra roligt att frimärkena formgivits av den framstående konstnären Jordi Arkö, bosatt i Dalarna.

- Jag tror jag har gjort 200 skisser som jag jobbat med och skisserna har lett till fyra frimärken, berättar Jordi Arkö.

I det gamla gruvlandskapet, stadslandskapet och bergsmanslandskapet finns många kulturhistoriskt intressanta byggnader och miljöer bevarade.

Ett av frimärkena visar Stora Stöten, den enorma dagöppning som fick sin nuvarande form vid ett ras 1687, och Creutz lave, mustigt faluröd, som bildar överbyggnaden över ett schakt från 1600-talet, ett av de få bevarade schakten från äldre tid.

På ett annat syns byggnaderna Husbergs pivå, ett vändbrottspel, och Svedens gård, i generationer bostad åt bergsmän. Frimärkets gula byggnad är den s k Kopparvågen, där den koppar bergsmännen producerat vägdes in.

Anfarten, entrébyggnaden till besöksgruvan, är ett av motiven. Den stod ursprungligen över ett schakt som var den viktigaste personvägen ner i gruvan.

Ett fjärde frimärke visar en vy över Styraregatan i Elsborg, gruvarbetarnas stadsdel. I bakgrunden skymtar två av stadens celebriteter, grafikern Axel Fridell och revydirektören Ernst Rolf.

- Jag ville hedra två av de personer som bott på Styraregatan, säger Jordi Arkö. Man kan se dem med förstoringsglas, Fridell håller i ett skissblock, Ernst Rolf lyfter på hatten.

Förmodligen utvanns koppar i Stora Kopparberget redan på vikingatiden. Med säkerhet finns gruvan omnämnd år 1288. Vid gruvan arbetade som mest nära 1 300 gruvarbetare och här fanns drygt 130 kopparhyttor. Gruvdriften upphörde år 1992.

Fakta om frimärkena

Förlagorna till frimärkena Världsarvet Falun - Världsarvet 5 är målningar av konstnären Jordi Arkö, konstkonsulent i Dalarna och bosatt i byn Garsås i Mora. Gustav Malmfors har stått för typografin. Frimärkena är tryckta i fyrfärgsoffset. De har fyra motiv och ges ut i häfte med sex frimärken för 1:a klass Inrikes brev.

Vid frågor, kontakta.

Ingrid Eriksson, informatör, tel 08-781 54 41, mobil 070-980 06 96,

e-post ingrid.eriksson@pf.posten.se

Åsa Ivarsson, informatör, tel 08-781 54 96, mobil 070-980 51 41,

e-post asa.ivarsson@pf.posten.se

Fakta om frimärksutgåvan

Utgivningsdag 26 mars

Världsarvet Falun - Världsarvet 5

År 2001 togs det industrihistoriska landskapet kring Falun och Stora Kopparberget upp på UNESCO:s världsarvslista. Området fick namnet Världsarvet Falun. I det gamla gruvlandskapet, stadslandskapet och bergsmanslandskapet finns kulturhistoriskt intressanta byggnader och miljöer bevarade. De fyra frimärkena visar några av dessa.

Fyra frimärksmotiv

Stora Stöten är den enorma dagöppning, närmare 100 meter djup och över 300 meter bred, som fick sin nuvarande form vid ett ras 1687. Creutz lave, mustigt faluröd, byggdes 1852 och bildar överbyggnaden över ett schakt från 1600-talet, 208 meter djupt. Det är ett av de få bevarade schakten från äldre tid. Rödfärgen tillverkades av järnvitriolhaltig malm från gruvan. I bakgrunden syns Falu stad.

Husbergs pivå, ett vändbrottspel som betjänade fyra uppfordringsverk, är en annan välkänd silhuett i gruvlandskapet. Den faluröda Svedens gård utanför Falun uppfördes på 1500-talet och var i generationer bostad åt de bergsmän som stod för gruvdriften. Gården kallas även Linnés bröllopsstuga eftersom denne stod brudgum här år 1739. Frimärkets gula byggnad är den s k Kopparvågen, centralt belägen i staden. Här vägdes den koppar in som bergsmännen producerade i sina hyttor, så att kronan fick sin andel av vinsten. Institutionen kom till år 1633.

Anfarten är entrébyggnaden till besöksgruvan. Den stod ursprungligen över ett schakt som var den viktigaste personvägen ner i gruvan. Idag för en modern hiss besökarna 55 meter ner där de kan göra en vandring i de gamla gruvgångarna. Över porten finns symboler för de malmer och mineraler som hittats i gruvan.

Elsborg, gruvarbetarnas stadsdel, började anläggas på 1640-talet. Frimärket visar Styraregatan med sina ålderdomliga trähus. Två gruvarbetare syns i förgrunden och i bakgrunden skymtar två av stadens celebriteter, grafikern Axel Fridell och revydirektören Ernst Rolf, vars hem blivit museum.

Kopparutvinning sedan vikingatiden

Förmodligen utvanns koppar i Stora Kopparberget redan på vikingatiden. Med säkerhet finns gruvan omnämnd år 1288. Härifrån skeppades koppar för att bli tak på katedraler och palats över hela Europa. 1600-talet var Falu gruvas blomstringstid. Vid gruvan arbetade som mest nära 1 300 gruvarbetare och här fanns drygt 130 kopparhyttor. I omgivningen byggde bergsmännen magnifika herrgårdar. I gruvans närhet växte Falun upp och fick stadsrättigheter på 1640-talet. Gruvdriften upphörde år 1992.

Med Postens hjälp kan meddelanden och varor levereras snabbt, säkert och kostnadseffektivt. Vi möjliggör mervärden hos våra kunder genom att kombinera fysiska och elektroniska flöden där Postens tjänster också kan integreras i våra kunders verksamhet. Kort sagt är vi experter på allt mellan "Till och Från". Med över 3 000 serviceställen ger vi daglig service till 4,3 miljoner hushåll och 800 000 företag i Sverige. Varje dag hanterar vi cirka 20 miljoner försändelser. Med cirka 40 000 medarbetare och en omsättning på över 24 miljarder kronor är vi en av Sveriges större koncerner. Moderbolag i koncernen är Posten AB (publ) som ägs av svenska staten. Besök oss gärna på www.posten.se