25.11.2008 10:00:00

Ny Nordic Outlook: Fördjupad recession - trots kraftig stimulanspolitik

Den finansiella krisens mest akuta fas har troligen passerats, men läget är fortfarande mycket ansträngt. Spridningseffekter till den reala ekonomin kommer nu med stor kraft. Nedgången i världsekonomin blir alltmer synkroniserad. BNP i OECD-området faller med drygt 1 procent 2009 - den svagaste utvecklingen sedan andra världskriget. Samtidigt håller en kraftig och synkroniserad global stimulanspolitik på att ta form. Räntorna sänks markant när centralbankernas hotbild alltmer domineras av recession, finanskris och oro för deflation. Dessutom används finanspolitiken på bred front för att mildra nedgången. Stimulanspolitiken bidrar till en viss återhämtning 2010, som dock ändå blir ett utpräglat lågkonjunkturår.

Nedgången i den svenska konjunkturen fortsätter i snabb takt. Nästa år faller BNP med 1,3 procent och lågkonjunkturen består även 2010. Recessionen får allt större genomslag på arbetsmarknaden. Sysselsättningen minskar med närmare 150 000 personer sammanlagt och arbetslösheten stiger till nästan 10 procent i slutet av 2010. Riksbanken sänker reporäntan till åtminstone 1,50 procent nästa sommar. Regeringen genomför ytterligare finanspolitiska stimulanser och 2010 har årets överskott i de offentliga finanserna vänts till ett underskott motsvarande 3,5 procent av BNP. 
 
Den globala kreditmarknadens konsolidering kommer att dominera den ekonomiska utvecklingen de närmaste åren. Stramare kreditgivning, fallande tillgångspriser, ökat sparande och minskat risktagande drabbar den globala ekonomin på bred front. USA går igenom en av de djupaste recessionerna i modern tid. Arbetslösheten stiger till 9 procent. Lågt resursutnyttjande sätter press på löner och priser. Vi räknar med kraftigt fallande KPI under en period och kampen mot arbetslöshet och fallande priser blir de viktigaste uppgifterna för den ekonomiska politiken. Fed sänker sin styrränta ytterligare en gång till 0,50 procent före årsskiftet och behåller denna nivå under såväl 2009 som 2010. Den nytillträdande administrationen sjösätter ett stort stimulanspaket, vilket bidrar till att mildra den neråtgående spiralen i ekonomin. Politiken leder dock samtidigt till stora påfrestningar på de offentliga finanserna.
 
Konjunkturen i Västeuropa följer den amerikanska väl. Ett högre hushållssparande och balanserad utrikeshandel indikerar en något större motståndskraft än i USA, men å andra sidan är huspriserna minst lika uppdrivna i många europeiska länder som i USA. Den ekonomiska stimulanspolitiken blir dessutom mindre kraftfull i Europa. ECB fortsätter att sänka refiräntan ned till 1 procent nästa höst.   
 
Dollarn behåller sin återvunna styrka det närmaste halvåret i en miljö med svag riskaptit och nedbantning av skulder. Därefter tar underliggande krafter överhand och EUR/USD faller tillbaka till 1,40 i slutet av 2010. Obligationsräntorna faller ytterligare i spåren av svag tillväxt och lägre styrräntor. Den tyska tioårsräntan bottnar på 2,7 procent nästa sommar och den amerikanska når ännu lägre. Därefter vänder långräntorna svagt uppåt bland annat som en följd av mycket stora statliga upplåningsbehov i många länder.
 
Svensk ekonomi följer med nedåt i den synkroniserade internationella recessionen.
BNP faller med 1,3 procent kalenderkorrigerat och även 2010 blir ett svagt år. I genomsnitt blir tillväxten 0,2 procent under perioden 2008-2010, det vill säga betydligt svagare än nedgången kring millennieskiftet men avsevärt bättre än under 90-talskrisen. Nedgången på arbetsmarknaden har accelererat de senaste månaderna och arbetslösheten är tydligt på väg upp. Räknat som årsgenomsnitt stiger arbetslösheten från 6,2 procent i år till 9,4 procent 2010.
 
Inflationen har toppat och faller kraftigt framöver. Redan till våren ligger inflationen under Riksbankens mål. Kombination av recession och finansiell stress bidrar till att Riksbanken fortsätter att sänka reporäntan i snabb takt. Nästa sommar ligger reporäntan på 1,50 procent. Kronans fortsätter att försvagas ytterligare en tid, men därefter sker en återhämtning i takt med en gradvis normalisering av det finansiella läget. 
 
Finanspolitikens roll i stabiliseringspolitiken blir allt viktigare i en situation som präglas av djup lågkonjunktur och kreditåtstramning. Vi räknar med ytterligare stimulanser motsvarande 50 miljarder kronor. Detta i kombination med svag konjunktur gör att de offentliga finanserna försämras i snabb takt. Regeringen kommer nu att ställas inför besvärliga avvägningar när det gäller tolkningen av budgetmålet. Troligen kommer vi få se en anpassning till mindre ambitiösa budgetmål på lite längre sikt.
 
Nyckeltal i svensk ekonomi 
Årlig procentuell förändring
 
 
2007
2008
2009
2010
BNP, dagkorrigerad
2,9
0,8
-1,3
0,6
BNP, faktisk
2,7
1,1
-1,4
0,9
Arbetslöshet (%) (ILO-definition)
6,2
6,2
7,9
9,4
KPI-inflation
2,2
3,6
1,2
0,9
Offentligt saldo (% av BNP)
3,5
2,6
-1,3
-3,5
Reporänta (dec)
4,00
3,00
1,50
1,50
Växelkurs, EUR/SEK (dec)
9,43
10,30
10,10
9,50
 
SEB är en nordeuropeisk finansiell koncern som betjänar 400 000 företag, institutioner och 5 miljoner privatpersoner. SEB erbjuder universalbankstjänster i Sverige, Tyskland och de tre baltiska länderna Estland Lettland och Litauen. Banken har också lokal närvaro i övriga Norden, Polen, Ukraina och Ryssland, och har genom sitt internationella nätverk global närvaro i ytterligare tio länder. Den 30 september 2008 uppgick koncernens balansomslutning till 2 416 miljarder kronor och förvaltat kapital till 1 244 miljarder kronor. Koncernen har cirka 22 000 anställda. Läs mer om SEB på www.sebgroup.com.
 
_____________________________________________
För ytterligare information kontakta:
Robert Bergqvist 08-506 23016
Håkan Frisén 08-763 80 67
Mattias Bruer 08-763 85 07
Bo Enegren 08-763 85 94
Mikael Johansson 08-763 80 93
Tomas Lindström 08-763 82 97
Elisabeth Lennhede, Press & PR, 070-763 99 16, elisabeth.lennhede@seb.se

Pressmeddelande (pdf)
Actual report (Omslag)