22.11.2011 10:00:00

SEB: Nordic Outlook: En balans på recessionens knivsegg - eurons framtid osäker

Läget blir alltmer allvarligt. Motstridiga intressen och bristande probleminsikter har blockerat krishante­ringen och skapat politisk beslutsvånda. Världsekonomin befinner sig nära recession 2012. Tillväxten blir syre­fattig även 2013. BNP för OECD-området växer med 1,2 procent 2012 och 1,8 procent 2013. Risken för en säm­re utveckling är större än sannolikheten för en starkare BNP-tillväxt, främst p g a eurokrisen och försämrade kredit­förhållanden. Euro-zonen får negativ tillväxt 2012 (-0,4 procent), USA växer starkare. Kina utgör ljusglimten i konjunkturmörkret med en tillväxt på ca 8 procent, men problemen i byggsektorn gör att riskerna har ökat även där. Slutsatsen från förra Nordic Outlook förtjänar att upprepas: det finns ingen quick-fix på världens och eurons pro­blem. Resan från obalans till balans och ökad normalitet blir flerårig och besvärlig och går via pressad levnads­standard i väst.

Världsekonomin behöver just nu mer stimulans. Sämre tillväxt försvårar uppgiften att nå uppsatta statsfinansi­ella sparmål och ökar den politiska riskpremien. Men vi räknar inte med ytterligare åtstramningar; riskerna är för stora och kan skapa en negativ spiral med ytterligare fallande tillväxt och social oro. Den finanspolitiska åtstram-ningseffekten för OECD-området väntas bli drygt 1 procent av BNP både 2012 och 2013. Trots att utrymmet för stimulans är mycket begränsat väntas åtgärder mot den höga arbetslösheten få hög prioritet. Det politiska trycket ökar på centralbankerna att fortsätta med ultralätt penningpolitik; Europeiska centralbanken använder sitt begrän-sade handlingsutrymme och sänker räntan till 1,0 procent och låter värdepappersportföljen expandera med ytterli-gare 500 miljarder euro under 2012. Denna penningpolitik är möjlig eftersom det globala underliggande inflations-trycket avtar samtidigt som omstruktureringar och nya regleringar för banksektorn gör att riskerna är större för kre-ditkontraktion än kreditexpansion. De politiska systemens beslutskraft och uthållighet att genomföra en nödvändig men impopulär stålbadspolitik prövas med eftertryck 2012. Risken är stor för fortsatt politisk osäkerhet och oro på både nationell och internationell nivå.

Eurosamarbetet är i brant trovärdighetsmässig uppförsbacke på grund av stora strukturekonomiska problem, svagheter i det finansiella systemet, ofullbordade euroinstitutioner och ökade politiska risker. Framtiden för euron är osäker, vilket hämmar tillväxten och tvingar företag och finansiella institutioner att förbereda sig för det otänk-bara: att euron i sin nuvarande form upphör. Höstens krislösningar har misslyckats att vinna trovärdighet hos inter-nationella investerare, inklusive centralbanker och stora statliga investeringsfonder. Att ECB utökar sina statspap-persköp löser länders kortsiktiga likviditetsproblem och ger politikerna tid att lösa huvudproblemen - solvens, kon­kurrenskraft och eurons institutioner - men minskar samtidigt också det politiska förändringstrycket. Att Tysklands förbundskansler Merkel mer tydligt har börjat staka ut vägen mot den europeiska politiska unionen är en nödvändig utveckling för eurosamarbetets sammanhållning men medborgarna måste övertygas om dess fördelar.

USA:s ekonomi har de senaste månaderna utvecklats något bättre än väntat och riskerna för en recession har minskat. Vi räknar med en tillväxt på 1,7 procent 2012 och 2,3 procent 2013. En hög arbetslöshet kring 9 procent de närmaste två åren och en husmarknad som inte fått bottenkänning pressar hushållens konsumtionskraft och håller - tillsammans med europroblemen - tillbaka USA:s tillväxt. De finanspolitiska riskerna är stora: Om kon­gressen inte förlänger ersättningen till långtidsarbetslösa samt skattesänkningarna till hushållen som löper ut vid årsskiftet blir åtstramingen närmare 2 procent av BNP 2012. Problem att skapa en trovärdig plan kring finans­politikens långsiktiga utformning bidrar också till att hålla tillbaka konsumtion och investeringar.

Svensk tillväxt väntas 2012 hamna på 0,7 procent, långt under trendnivån 2-2,25 procent. Tillväxten 2013 blir 2,0 procent. En del ränder börjar därmed gå ur finansminister Borgs svenska tigerekonomi. Förbättringen på arbets-marknaden planar ut under våren 2012 och i slutet av 2013 ligger arbetslösheten på 7,9 procent. Den svagare ekonomin skapar politiskt tryck på regeringen att ta steg mot en mer expansiv finanspolitik 2012-13. Vi räknar med en stimulansdos på 10 respektive 20 miljarder 2012 och 2013. Sveriges statsfinanser förblir starka och statsskulden väntas falla ytterligare som andel av BNP från 39 procent av BNP i slutet av 2010 till 31,4 procent i slutet av 2013.

Samtidigt genomför Riksbanken styrräntesänkningar från dagens 2,0 procent till 1,25 procent under 2012. Sänkningarna möjliggörs av att inflationen väntas bli lägre än vad vi räknade med i augusti och att mängden lediga resurser blir större under de kommande två åren som en följd av den högre arbetslösheten. Riksbanksdirektionens nya sammansättning kan få effekter på räntan framöver och då i en mjukare riktning. Kredit- och husmarknaden kyls av steg för steg. Vi håller fast vid vår prognos med ett fall för huspriserna på 10-15 procent de kommande två åren. Högre arbetslöshet pressar huspriserna medan lägre ränta stöttar. Historiska erfarenheter tyder dock på att priserna brukar falla mer än så i nedgångsfaser, vilket bidrar till att vi ser risker för en ännu störrre husprisnedgång som i så fall kan få betydande konsekvenser för konsumtion och tillväxt. Kronans underliggande styrka kvarstår, men på kort sikt hämmas den av omvärldsosäkerhet och vikande exportkonjunktur. Om ett år handlas kronan till 8,85 mot euron och till 7,10 mot dollarn (EUR/USD 1,25).

Bland de övriga nordiska länderna står Norge som vanligt emot den globala lågkonjunkturen bäst. Norsk BNP-till-växt väntas bli 2,2 procent 2012 och 2,5 procent 2013. I linje med andra centralbanker sänker Norges Bank räntan i slutet av året och ligger därefter still under större delen av 2012 för att sedan försiktig höja. Förutsättningarna för god tillväxt beror på finanspolitiskt utrymme. Politiken för dock med sig risker för alltför snabb kreditexpansion och stigande huspriser. Läget i Danmark är mer bekymmersamt och utvecklingen påverkas starkt av tillväxtutsikter-na i euro-zonen och fortsatta svagheter på bostadsmarknaden. Tillväxten väntas bli 1,0 procent 2012 och 1,4 pro-cent 2013. Finland påverkas också negativt av den globala inbromsningen, men det finns inget behov av ytterligare budgetbesparingar. ECB:s räntesänkningar och en svagare euro hjälper Finland som väntas få en tillväxt på 1,2 procent 2012 och 2,0 procent 2013.

Estland, Lettland och Litauen står inför en tydlig exportledd inbromsning. Stålbadspolitiken har varit smärt-sam men trovärdig och framgångsrik. BNP-tillväxten hamnar i regionen 2-4 procent 2012 respektive 2013. En för-siktigt ökande inhemsk efterfrågan, bl a med hjälp av stärkt köpkraft för hushållen när energi- och matprisinfla-tionen avtar, ger tillväxtstöd men förbättringen på arbetsmarknaden går långsamt och Baltikum undgår inte Euro-pas lågkonjunktur. Strukturproblem på arbetsmarknaden och en alarmerande demografisk utveckling utgör hot mot de tre ländernas långsiktiga tillväxtförmåga.

   Nyckeltal: Internationell och svensk ekonomi 

Pressmeddelande (PDF)
Nordic Outlook